tisdag 28 mars 2017

Bonusfamiljen

 
På SVT går det just nu en serie som heter Bonusfamiljen. Det är en dramaserie som visar en bonusfamiljs olika prövningar och komplikationer.
 
Och det ska gudarna veta att det är inte lätt. Min moster sa till mig en gång för många, många år sen: "träffa aldrig en man som har barn sen ett tidigare förhållande". Idag förstår jag vad hon menar. Jag ångrar ingenting men fy fan på ren svenska vad svårt det är ibland.
 
Dina och mina barn, orättvisor, två barn på heltid, två varannan vecka. Alla ska känna sig lika välkomna, hemma och älskade. Ex som antingen är helt fantastiska och ställer upp eller ex som inte alls finns där förutom när det ska hotas och snackas skit. En replik i ovan nämnda serie fastnade hos mig: Man ska gifta sig med någon som kan bli ett jättebra ex. Jag är så tacksam för att Glenn och jag fortfarande är så bra vänner och att vi båda två vill barnens bästa.

Avundsjuka, rädslor men också så mycket kärlek och skratt. Svidande saknad när barnen inte är hemma, tårar som faller. Viljan att finnas där för sina bonusbarn men utan att ta någon annans plats. Konflikter, att våga sätta gränser för någon annans barn. Olika sätt att uppfostra och hantera det kaos som ibland uppstår. Att våga säga till när man tycker något är fel och att faktiskt också våga lyssna och ta till sig när någon gör det tillbaka. Högtider där man inte är tillsammans. Minnen som man vill men kanske inte vågar berätta om. Känslan av att inte räcka till för alla. Svartsjuka som förstör och komplicerar.  Planering när det gäller de två som bor varannan vecka, att alla ska få vara lika delaktiga i deras liv. Känslan av att missa något viktigt som händer, att inte finnas där.
 
Jag ångrar ingenting, jag har själv valt att ha det så här men jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat tänka mig att det skulle vara så svårt. Att det skulle vara så svårt att vara utan mina älskade barn varannan vecka och att det skulle vara så svårt att bilda en ny familj.
 
Serien Bonusfamiljen har fångat allt detta på ett fantastiskt sätt. Jag vet att det är många som har det som vi och om man bara har viljan och kärleken så går det. Jag är stolt över mina fantastiska barn som utan att blinka har tagit detta så bra. De flyttar mellan mig och sin pappa varannan vecka och jag ser hur jobbigt de precis som jag tycker det är med dessa avsked varje vecka men de gör det utan att gnälla. De har accepterat både nya vuxna och bonussyskon i sina liv rakt av. Jag älskar dem mer än ord kan beskriva och samtidigt som jag alltid skulle vilja ha dem hos mig hela tiden så är jag glad och tacksam för att de har sin pappa. Och jag är lika glad och tacksam för att de har sin bonuspappa som jag vet att de älskar och respekterar.
 


onsdag 4 januari 2017

Bit inte den hand som föder dig!

Av egen erfarenhet vet jag att det gör in i helvetes ont när en annan kvinna kommer in i dina barns liv. En annan kvinna som finns där för dina barn. Men jag vet att det inte finns någon annan på jorden som kan ta min plats som deras mamma. Jag försöker istället tänka att det är helt underbart och fantastiskt att det finns en vuxen till i mina barns liv som finns där för dem den tiden de inte är hos mig.

Däremot har jag svårt att förstå hur man som mamma kan totalt strunta i sina barn, hur man kan vansköta dem så att vissa av dem till och med blir omhändertagna. Eller hur man kan låta den andra föräldern flytta många, många mil iväg med barnen ifrån en. Jag förstår inte heller hur man i detta fall kan låta bli att höra av sig till sina barn. Att man inte ens ringer dem på deras födelsedagar. Att det kan ta upp till ett helt år mellan gångerna man träffar dem.

Du borde verkligen vara glad för att det finns någon som tröstar dina barn när de är ledsna, någon som älskar dem och lär dem rätt och fel, någon som ger dem trygghet. Att någon ser till att de har hela och rena kläder, tak över huvudet och mat på bordet. Som svarar på frågorna om varför mamma inte finns där... Att din son får lära sig simma och spela fotboll som han älskar. Att någon går in och sjunger för dem med paket på morgonen när de fyller år och att någon fortsätter låta din son tro att tomten finns. Du borde vara tacksam emot mig som tar hand om dina barn och som dessutom sitter och betalar på de skulder som Du har dragit på dig genom åren. Du borde vara ödmjuk istället för att kasta en massa skit på mig hela tiden. Du känner inte mig, Du har inte aning om någonting i mitt liv. Jag förstår att det svider när Du själv inte kan ta hand om dina barn. Men gör något åt det istället för att trycka ner mig. Jag har inte bett om att få ta hand om dina barn men de kom med på köpet och i min värld tar man hand om sin älskades barn precis som man tar hand om sina egna.

Hoppas att Du en dag lär dig uppskatta det!

tisdag 1 november 2016

Världens bästa




Tuva och Elliot myser med världens finaste kusin Elis
 
Jag har världens bästa mamma. Vår relation har genom åren inte varit den bästa men det är väl så en mor och dotterrelation oftast brukar vara antar jag. Idag är världens bästa mamma världens bästa mormor till mina barn. Jag är så oerhört tacksam för att Tuva och Elliot har en mormor och morfar som lägger ner hela sin själ i dem. Sista åren har de spenderat många lov tillsammans. Jag vet av egen erfarenhet att det är minnen som de kommer bära med sig i sina hjärtan resten utav livet. Jag är så glad för all kärlek och omtanke de får. Jag vet att både Tuva och Elliot är trygga och mår bra tillsammans med världens bästa mormor och morfar. Är också glad och tacksam för att de samtidigt får spendera tid med sina kusiner. Från djupet av mitt hjärta vill jag tacka världens bästa föräldrar för att ni är världens bästa mormor och morfar till mina barn!
 


måndag 17 oktober 2016

Trött på motgångar


                         

Dessa två, mitt allt!
 
 Har haft en lugn och skön helg med massor av mys med mina älskade barn. Humöret har dock inte varit på topp. Är så trött på att det hela tiden ska komma något eller någon som slår undan benen på oss. Folk som vill förstöra, som inte fattar bättre! Än är den sista idioten inte född. Det är skrämmande att vissa människor inte kan tänka längre än näsan räcker. Vet att jag inte ska bry mig men att bli kallad IDIOT när man gör sitt allra bästa för att alla ska må bra då blir jag bara ledsen. Att sätta käppar i hjulen för någon annan för att man vill förstöra för den personen är inte så smart. Speciellt inte eftersom det inte bara förstör för just den personen utan för så många andra. Men om man inte har någon hjärna så är man antagligen för trög för att fatta detta. Ja jag är arg och irriterad. Men mest av allt är jag bara trött på motgångar.



måndag 10 oktober 2016

Vi kommer älska Dig då


 
Du kommer resa dig och gå. Du kommer lära dig mitt namn.
Det kommer tidvis att bli svårt. Det blir kallt, och åskan kommer gå.
Men jag ska gnugga dig varm, jag ska viska ditt namn, du ska somna i min famn,
Vi kommer att älska dig då

Och det kommer att bli tjat, och vi kommer säga nej.
Du kommer smälla i dörrar, och skrika: jag hatar dig
Det blir många hårda ord. När du sätter oss på prov, för att se om vi står kvar
Vi kommer att älska dig då.

Och så kommer det en dag, när någon sliter ditt hjärta itu.
Du gråter på ditt rum, och vi undrar: vad gör vi nu?
För den tröst som vi vill ge, den vill du inte ha.
Du kommer vända dig bort, du kommer be oss att gå
Och vi, vi kommer att älska dig då.

Du växer och blir stor. Och en dag är du längre än jag.
Hittar nån annanstans att bo. Det är tyst, ditt rum står tomt.
Vi ställer in nåt gamalt skräp,
och blir sittande en stund, och tänker tillbaks
Vi kommer att älska dig då.

Men det kommer alltid finnas dom, som vill sätta dig plats
Och dom, som vill tala om, att du är ingenting värd
Men då minns du vad vi sagt, och du vet att dem har fel
Du kommer inte höra på, du kommer vända dig och gå

Och vi ska följa dina spår. Vi vill veta vad du gör, och hur det går.
Och sen efter några år, sitter vi barnvakt så ofta vi får
Och vi är stolta, kan du tro. Stolta som få. När vi ser dig med dem små
Vi kommer älska dig då

Och så en mörk och kulen höst. När din far är gammal och mor är trött.
Då tar du dig tid, kommer över nån söndag med en flaska vin,
Du gör vinter i vår trädgård, mens vi sitter och ser på.
Och sen äter vi en bit
Vi kommer älska dig då

Jag lägger handen mot din kind, mina läppar mot din panna.
Viskar några ord, som du inte kan förstå.
Men som ska skydda dig ändå
 
Låten Besvärjelse av Oscar Danielson
 
Den förklarar så väl hur det är att vara förälder. Med barnen föds en oändlig, obeskrivbar kärlek. Men det föds också ett ständigt dåligt samvete och en stor oro. Känslan av att inte räcka till, rädslan för att såra eller göra fel. För mig är Tuva och Elliot mitt allt och om jag ser att någon utav dem inte mår bra så gör det så ont i mig. Jag har två helt fantastiska barn och jag gör mitt bästa för att överrösa dem med kärlek och trygghet. Tyvärr finns det vissa saker i livet man inte kan skydda dem ifrån. Elliot sliter fortfarande tidvis med vår skilsmässa och i den bästa av världar hade han så klart sluppit det, sluppit att längta och tycka det är jobbigt med avsked. Men jag hoppas att han vet att han har två föräldrar som älskar honom över allt annat och som alltid finns här för honom.
 
 

fredag 7 oktober 2016

Vi tre mot världen


 
Älskar den här bilden på oss tre, det är vi tre mot världen
 
Vi tre, vi har något speciellt! Ni är luften jag andas! 
 
Ja då var den här igen då, dagen då min vecka går över i pappavecka. Var inne och pussade på mina två sovande älsklingar i morse innan jag åkte till jobbet. Det gör alltid lika ont att veta att vi inte kommer ses på en vecka. Det är så ofattbart tomt att komma hem efter jobbet och titta in i deras tomma sängar. Och det gör så ont när Tuva gråter på kvällen innan när vi säger god natt. Men det är bara att bita ihop. Det är ju så här det är nu.
 
Nu har vi en helt oplanerad helg framför oss och det ska bli riktigt skönt att bara vara. Hade så gärna åkt iväg över en natt med min älskling, vi hade behövt det något otroligt mycket just nu men tyvärr har vi inte råd med några såna utsvävningar. Vi får mysa hemma istället.
 


fredag 30 september 2016

Ett år går fort


 
Älskar vårt hem
 
Idag är det ett år sen vi flyttade in i vår lägenhet, tiden går så fort. Jag älskar vår lägenhet. Den är ljus och har en öppen planlösning mellan kök och vardagsrum vilket är precis i min smak. Balkongen är stor och sträcker sig runt hela köket och vardagsrummet. Hade sett framför mig många mysiga stunder där i sommar i vår hörna som vi har fixat till med lastpallar men tyvärr visade sig inte vädret ifrån sin bästa sida. Det har nu i några dagar blåst otroligt mycket och regnat så nu är allt utom pallarna inplockat och nerburet i källaren.
 
Det finns självklart nackdelar med lägenheten också och den största är väl att vi betalar en skyhög hyra. Sen är det så att den redan idag är på gränsen till för liten för oss när vi är alla sex hemma. Jag önskar att Tuva och Elliot ska få ett eget gemensamt rum hemma hos oss. Jag vill att de verkligen ska känna att de kommer hem när de kommer. Dessutom är det så att vi förhoppningsvis kommer bli ännu fler i vår redan stora familj. Nej jag är inte gravid och kommer inte bli det heller. Men vi hoppas på att inom ett år eller i alla fall ett och ett halvt få hem Roys andra barn. Då är definitivt den här lägenheten för liten för oss. Så nu håller vi ögonen öppna efter något ännu större.
 
Och ja det här sista året har gått fort! Det har varit massor av toppar och dalar men vi kämpar på. Det är som sagt inte lätt att få två trasiga liv att gå ihop till ett men har man en stark kärlek som vi har så får man det att funka. Det är väl kanske bara jag som ska ta och sluta tänka och känna efter så mycket och ta det lite mer för vad det är. Jag kan ju inte påverka vissa saker så är det ju bara.
 
Fredag idag och mina två älsklingar kommer hem. Ikväll ska vi mysa med massor av pussar och kramar, mamman blir hel.